tisdag 30 augusti 2011

In your face!

Marknadsföringen säger inget om produkterna....

 ...men desto mer om varumärket...
 ...är varumärket viktigare än produkten?
En sak är säker...
....jag köper inte ett plagg från Benetton och har aldrig gjort, men jag är full av beundran för varumärket.
Kan ett företag överleva enbart på varumärkets goodwill?

En Double Caramel Chocolate Chip Milk Chocolate med extra grädde och sojamjölk. Tack!

Världens största och troligtvis mest kända cafékedja kommer under nästkommande år öppna upp sina två första caféer i Sverige (ett café finns redan på Arlanda men är endast tillgängligt för resenärer). Malmös och Göteborgs centralstationer kommer få äran att servera svenska kunder Caramel Brulée Frappuccino och Peppermint White Chocolate Mocha.

Amerikanska cafékedjan Starbucks har 15,000 butiker i 50 länder världen över. Kedjan använder sig ofta av en relativt aggressiv etableringsstrategi då de lanserar sig i nya länder. Johan Anselmsson som är professor i marknadsföring vid Lunds universitet förutspår i en intervju med dagens City Lund att det kommer finnas minst fem stycken Starbucks i Malmö inom fem år.

Då jag visste en del om Starbucks etableringsstrategi blev jag förvånad när jag under min utbytestermin i Kanada knappt såg ett enda Starbucks, cafékedjan Tim Hortons fanns däremot i varje gathörn. Jag undrade hur det kom sig att världens största kaffekedja, med enorma resurser att tillgå, inte haft större framgångar i Kanada, som trots allt är USAs grannland. Länderna delar samma språk och har i mångt och mycket samma kultur. Det fanns enligt mig så få etableringshinder att jag inte förstod hur avsaknaden av Starbucks kunde vara så påtaglig i Kanada. Mitt grubblande fick mig att under en föreläsning i International Business ta upp ämnet med vår fantastiskt kunniga sydkoreanska Professor Oh.

Tim Hortons är marknadsledande i Kanada och har en stark kanadensisk prägel då grundaren Tim Horton, på sin tid, var en omtyckt hockeyspelare för Toronto Maple Leafs. Starbucks, å andra sidan, startade i Seattle och har etablerat sig som marknadsledande på den amerikanska marknaden. Professor Oh förklarade vidare att de båda varumärkena är så starkt etablerade på sina respektive hemmamarknader att det skulle kosta en förmögenhet för rivalen från grannlandet att utmana för att vinna marknadsandelar. Både Starbucks och Tim Hortons har därför bestämt sig för att endast öppna ett mindre antal caféer på andra sidan gränsen. På detta sätt har de inrättat en närvaro på konkurrentens marknad, utan att behöva ta på sig spenderarbyxorna. Denna strategi möjliggör även en snabb motattack om rivalen bestämmer sig för att öka marknadsandelarna på den egna marknaden. Om Starbucks skulle ta sig an utmaningen att utöka sin närvaro i Kanada skulle Tim Horton göra exakt detsamma på den amerikanska marknaden. Det skulle troligtvis bli ett spel där ingen kan vinna då motparten ständigt kommer ge tillbaka med samma medel.

Tack Professor Oh!

måndag 29 augusti 2011

Tendensdagen 27/10







Det är inte något en fattig student har råd med, men för er med större plånböcker och ett intresse för marknadsföring så hålls Tendensdagen 2011 den 27 oktober i Stockholm. Årets tema är: Utmaningar. Du blir några tusenlappar fattigare men sannolikt flertalet idéer och uppslag rikare.

PANK = Professional aunt no kids

Din produkt kan vara hur bra som helst, men, finns det redan produkter på marknaden som är bättre eller billigare kommer du ha svårt att tjäna pengar. Du måste hitta luckor på marknaden, hitta konsumentbehov som konkurrenterna ännu inte tillfredsställt. För att göra detta krävs det att du kartlägger och analyserar konkurrenter, fastställ deras svagheter, styrkor, möjligheter och hot och sedan gör detsamma med ditt eget företag.

Melanie Notkin grundade 2008 företaget Savvy Auntie. År 2001 blev Melanie faster och insåg hur lite information det fanns att tillgå för nyblivna fastrar. Kvinnor som väljer att skaffa barn senare i livet eller väljer att helt avstå från moderskap är ett växande segment i Usa; men de älskar inte barn mindre för det. De är kvinnor som gärna överöser barnen i sina liv med presenter och med tanke på att de inte har några egna barn är de dessutom ett köpstarkt segment. De är, precis som föräldrarna, oroliga för barnets hälsa och välbefinnande och har ett behov av att diskutera dessa ämnen med andra. Melanie Notkin hittade alltså en lucka på marknaden. Barnprylar, barnforum, barnböcker, barntidningar och barnaccessoarer riktar sig alla till föräldrarna. Här var luckan: ALLA barn har en eller flera "aunties" i sina liv. "Auntiesarna" var ett bortglömt segment på marknaden som inriktar sig på barnrelaterade produkter och tjänster.

ABR är en förkortning för Auntie by Relation. ABC utläses Auntie by Choice. Melanie Notkins New York-baserade företag Savvy Auntie riktar sig alltså till kvinnor som älskar barn men inte har några egna. Engagerade gudmödrar, exalterade fastrar och mostrar eller den entusiastiska väninnan. Savvyauntie.com är ett online forum för dessa kvinnor där de kan diskutera ämnen rörande barn, be om råd, läsa bloggar, få presenttips, köpa presenter och få tips på aktiviteter att hitta på med sitt favoritbarn. Melanie Notkin har även gett ut boken, "Savvy Auntie- the ultimate guide for cool aunts, great aunts, godmothers and all women who love kids" som blev Wall Street Journals national bestseller.

lördag 27 augusti 2011

Var går gränsen?

Jag läser just nu boken Medietränad skriven av bland annat Håkan Lind. Denna bok hamnade på mitt nattduksbord med anledning av att jag vill bättra på mina kunskaper om hur media fungerar, hur journalister och utgivare tänker och hur de "på andra sidan" (såsom företagsrepresentanter, presstalesmän och kändisar) bäst navigerar i medielandskapet. Bokens författare listar medietabbar som helst ska undvikas och på plats nummer sju läser jag "att ställa upp på vad som helst". Vad ska man undvika att ställa upp på? Vilken gräns ska man inte gå över? Exempel tagna ur verkliga livet som, enligt författarna, är mindre lyckade är bland annat Lars Leijonborgs medverkande i Tv3 programmet Silikon då han fick frågan om han rakade pungen och Göran Perssons dans med kossan Doris på Svt. Att ställa upp i dokusåpor är även det något som bör undvikas.

Gick Ingvar Kamprad över gränsen när han fotograferades i "hiphop"-outfit för tidningen Made in Sweden. Hiphop växte fram i storstadsförorter i USA med hög densitet afroamerikanska invånare. Än idag förknippas generellt hiphop med afroamerikanska killar från amerikanska förorter, med förebilder och ikoner som Jay-Z i spetsen. Kamprads förflutna i rörelser med nazistiska anknytningar gör bilden kontroversiell. Bilden kan uppfattas som ett hån men även som ironi, humor eller rent utav provocerande. Allt som kan misstolkas misstolkas! Alldeles säkert var det så att Kamprad och hans PR-team försöket förmedla en bild av en öppensinnad Kamprad, en man med självdistans som inte bara är miljonär utan rolig också. Det är kul att skratta åt rika människor som har allt, det får dem att verka lättillgängligare. Och i och med att vi skrattar förknippar vi positiva känslor med den 70åriga gubben i hiphop-outfit. Men jag ställer mig fortfarande frågan om det här var rätt. Vad tycker ni? Genidrag eller PRmiss?


Av helt andra orsaker anser jag att Nikes reklam med Tiger Woods är tveksam. I reklamen kämpar Nike för att rädda varumärkets rykte samtidigt som Tiger Woods försöker återupprätta sin heder genom att desperat anspela på medlidande och sympati för de felsteg han begått i sitt äktenskap. Men är det inte att gå över gränsen då man försöka upprätta ett materialistiskt varumärkes rykte genom att anspela på Tiger Woods, vid tiden, nyligen bortgångne far. Blir det inte bara otäckt och ganska vidrigt att utnyttja en död man i en kamp för att få två varumärken att överleva? Har de gått över gränsen? Nedan finns ett YouTubeklipp från CBS där reklamen visas och diskuteras av marknadsförare.

Inspiration: Paul Smith

Paul Smith - så brittisk som möjligt. Dokumentären om den brittiska designern Paul Smith sändes igår på Svt. Jag satt klistrad framför burken med ett leende på läpparna och när eftertexterna rullade kunde jag inte annat än att fascineras av en knäpp och charmig man med enorm intelligens och som har otrolig kunskap om hur man förvaltar ett varumärke.

Mest spännande tyckte jag det var att höra hur han letar och hittar inspiration i allt. Men så är han också författare till boken "You can find inspiration in everything - and if you can´t look again!" Vår värld är i ständig förändring. Preferenser ändras, trender skiftar och demografin förändras. Hur hittar man inspiration och genererar ett konstant kreativt flöde i en bransch som  kräver ständig förnyelse även för ett etablerat varumärke?

Paul Smith går till Portobello Market i London varje lördag och beundrar vintagekläder och tyger i sin jakt på inspiration. Han finner inspiration på nedlagda nöjesfält och har med sig kamera överallt för att inte glömma vad han ser. Penna och anteckningsblock anser han är en nödvändighet att bära med sig för att försäkra sig om att varje liten idé blir förevigad i skrift och inte faller i glömska. Paul Smiths kontor är fyllt till bredden med prylar för att främja kreativiteten. Det ser ut som en blandning av en nedlagd leksaksaffär som lämnats att förfalla och ett bibliotek. Se dokumentären och bli inspirerad.

Bakom varje starkt varumärke finns en....

Världens mest värdefulla varumärke heter Apple. I maj i år rapporterade Reuters att till synes orubbliga Google, som innehaft förstaplatsen i fyra år, petats ned till silverplats av världens mest kända äpple. Bara månader efter att den ärofyllda första platsen intagits meddelade Steve Jobs, Apples Vd, häromdagen att han avgår. Effekterna var omedelbara, Apple aktien föll drastiskt.

Det går inte nog att förtydliga hur viktigt det är att rätt personer står bakom och representerar varumärket. Richard Branson och Virgin, Bill Gates och Microsoft, Ingvard Kapmrad och Ikea, Facebook och Mark Zuckerberg. De är alla företagsledare som är starkt förknippade med varumärkena de skapat. Jag skulle vilja påstå att det  i stort sätt går att sätta ett likhetstecken mellan Bill Gates och Microsoft och Kamprad och Ikea. De är starka ledare som agerar förebilder för sina anställda genom att leva och andas varumärket.

Ett varumärke överlever inte enbart på en bra produkt. Ett varumärke måste backas upp av en stark företagskultur som stöttas av en engagerad ledare som förebild för kulturen. Dessa förebilder måste i sin tur motivera anställda att agera i enlighet med denna kultur för att varumärket ska få ett trovärdigt och enhetligt ansikte utåt. År av varumärkesbyggande kan fallera på grund av ett dåligt bemötande eller på grund av en anställd som inte agerar i enlighet med varumärket. Vi kan väl alla vara ense om att vi inte såg med blida ögon på varumärket SJ efter att det framkom att en anställd slängt av en ensam 11årig flicka på en tågperrong. En enskild individs omdöme resulterade i att hela SJ:s trovärdighet ifrågasattes.

fredag 26 augusti 2011

Storytelling

Men ojojoj vad spännande. Fick ett brev på posten från Yrkeshögskolan som tipsade om utbildningen Storytelling - för strategisk kommunikation. Låter hur spännande som helst så jag tänkte tipsa om den. Storytelling är ett område som jag tycker verkar otroligt intressant, det fokuserar på hur du får ditt budskap att nå fram till din publik genom att använda berättelser som bas för budskapet. Då det i slutändan handlar om att förstärka varumärken är detta något jag verkligen hade velat studera. Men då jag redan pluggat i tre och ett halvt år och ska ge mig in på min magister får detta helt enkelt läggas på framtiden.... Men oj vad kul det hade varit!

Barack- ja tack

Visst är han ett varumärke. Barack Obama är inte bara president han är sinnebilden för den amerikanska drömmen. Han har förverkligat den dröm som så många strävar för att uppnå vilket har resulterat i att hans person blivit ett varumärke som i sin tur förvandlats till en hel industri som engagerar individer långt utöver Usas gränser. Hans ansikte syns på otaliga T-shirttryck, han pryder kortlekar och kuddfodral och de som vill kan köpa sig en egen miniatyr-Barack som förgyller skrivbordet. Att hans reformer inte går igenom eller att vallöften inte infriats verkar inte påverka varumärket. Snart två och ett halvt år efter hans tillträde som president trycks det fortfarande väggkalendrar och musmattor med hans foton och slagord på.

Skulle det här kunna hända i Sverige? Tveksamt va? Att Göran Hägglund eller Håkan Juholt skulle få pryda väggkalendrar eller kuddfodral känns ganska osannolikt. Politik engagerar inte på det sättet här i Sverige. Visst kan vi visa vårt missnöje mot Sverige Demokraternas intåg i riksdagen genom att skaffa oss en Facebookbild som säger att vi "gillar olika". Och visst kan vi sitta framför Tv:n och fnysa åt Lars Ohlys oförmåga att klä sig. Men mer än så engagerar inte svenska politiker. Vad är det Barack Obama har som gör att enbart hans uppenbarelse kan engagera, inte hans politik, utan Mr.Obama som person? Är det här storytelling när den är som bäst?

Några månader innan valdagen, då Barack Obama gick till historien genom att bli vald till Usas första afroamerikanska president, släpptes musikvideon nedan. Detta är enligt mig PR när den är som bäst. Det är amerikanskt så det förslår, men videon och musiken får en 25årig tjej i en medelstor svensk stad att bli imponerad över vad politik skulle kunna vara.





IKEA - ett rent nöje


IKEA förknippas ofta med funktion, låga priser och enkelhet. Föga upphetsande adjektiv om du frågar mig. Men, om man ska tro majoriteten av svenska kvinnor så åker man numera till IKEA även för nöjets skull. Kairos Future lanserade i dagarna sin rapport "Nöjesplånboken- den svenska nöjeskonsumtionen 2011" som kartlade 2200 svenskars nöjeskonsumtion. I rapporten konstateras det att var fjärde krona som svenska hushåll tjänar går till nöje. Viktigt att notera enligt rapporten är att definitionen av nöje är högst subjektiv. Faktum kvarstår att för en knapp majoritet av svenskorna (51%) anses alltså besöket på IKEA göras i rent nöjessyfte.

Och visst finner vi ett visst nöje i att avsätta en söndagseftermiddag för ett IKEA-besök. Egentligen behöver vi ingenting, men, öppettiderna är bra, du parkerar gratis och de olika visningsrummen ger massvis med inspiration. Produkter och atmosfär inbjuder till  fantasier om renoveringsprojekt och drömhem, att provsitta soffor och skratta åt garderobsnamn är alltid kul. Du får med dig ett helt gäng miniblyertspennor hem (gratis!), barnen kan lämnas för passning och du och din partner kan avnjuta kaffe och kaka för två för under en tjugolapp.

Varumärket IKEA som förut varit starkt förknippat med funktionalitet och enkelhet har utvecklats till att bli en del av upplevelse- och nöjesindustrin. Magnus Kempe som var projektledare för rapporten "Nöjesplånboken" säger i en artikel i Sydsvenskan (110825)  att den viktigaste trenden som går att utläsa från rapporten är att skiljelinjen mellan nöjeskonsumtion och alla annan konsumtion blir alltmer diffus. Konsumenter förväntar sig  i allt högre grad att det ska finnas en nöjesaspekt i allt fler former av konsumtion. Det kvittar om varumärket säljer vitvaror eller erbjuder revisionstjänster, varumärken måste anpassa sig efter svenska konsumenters ökade sug efter nöjesupplevelser.

Fyller ni  i namn och e-mail på den här länken får ni tillgång till hela publikationen. 58 sidor superintressant läsning utlovas.

torsdag 25 augusti 2011

Varumärket Blondinbella


Entreprenör, student, förebild, bloggerska, författare, tidningsredaktör, kläddesigner och framförallt: ett varumärke. Hon inspirerar och upprör, beundras och förlöjligas. Oavsett vilket sida i debatten man tar så kan man med all säkerhet påstå att varumärket Blondinbella väcker känslor. Bakom det blonda håret och de höga klackarna finns en 20-årig tjej som skapat ett helt imperium baserat på sitt bloggande. Genom noggrant uttänkt profilering har hon skapat sig en image som får högstadietjejer att vilja bli som henne och företagsmän och kvinnor att vilja investera i henne. Hon lyckas med balansgången att debattera både ytlighet som lyxkonsumtion och allvarligare ämnen som politik utan att förlora sin trovärdighet, detta på grund av att varumärket Blondinbella lyckats med konsten att kombinera dessa ytterligheter till en självklarhet. I många fall måste företag välja antingen eller för att skapa sig en stark positionering. Vill vi ses som seriösa eller roliga? Vill vi fokusera på ytlighet eller intelligens och prestanda? Anser ni att Blondinbella klarar balansgången lika bra som jag anser henne göra?

Ska klicka hem boken Mediababe: Nio steg till framgång med hjälp av media av Jacqueline Kothbauer så fort inlägget här är klart. Boken baseras på intervjuer med tio kvinnor som alla arbetar inom media. Blondinbella, Blossom Tainton och åtta andra framstående mediakvinnor delar i boken med sig av tips på hur du kan skapa dig ett personligt varumärke och hur du genom media kan bygga relationer med din publik. Recension kommer så fort boken landat i brevlådan och jag tagit mig igenom de 219 sidorna!